Fakta

Visste du att?

Runt var tionde vuxen svensk har missbruksproblem. Cirka 400 000 är alkoholberoende. Majoriteten finns i arbetslivet.
Var fjärde svensk har en person med alkoholproblem i sin omedelbara närhet.
Under år 2004 drack genomsnittssvensken (15 år och äldre) 10,6 liter 100-procentig alkohol. Det är en ökning med 20 procent från 2002.
12 procent av svenskarna, 15-75 år, har någon gång använt narkotika.
Alkohol- och narkotikaproblem kostar företagen tre procent av den totala lönesumman, totalt 20 miljarder kronor/år.

Tecken på missbruk

Arbetsprestationen

Ojämn arbetskvalitet
koncentrationssvårigheter
ökat antal misstag
onormal trötthet

Frånvaromönstret

Hög korttidsfrånvaro
sena ankomster
oförklarliga försvinnanden
missade möten

Personlighetsförändringar

Omotiverade humörsvängningar
aggressivitet
misstänksamhet
isoleringstendenser

Missbruk och beroende

Missbruk beror inte på dålig karaktär, att man festar för mycket eller har haft en dålig uppväxt. Det är en sjukdom.

I DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5:e upplagan; American Psychiatric Association, 20131994) har de tidigare diagnoserna missbruk respektive beroende förts samman i diagnosen substance use disorder (sv: substanssyndrom).

Denna diagnos är definierad som ett kontinuum, där svårighetsgraden spänner från lätt till svår. Varje substans kan kategoriseras i en egen diagnos (förutom koffein som inte kan diagnosticeras som ett substanssyndrom). Mild svårighetsgrad fordrar att två eller tre kriterier (av totalt 11) har uppfyllts.

Ett nytt kriterium – drogsug – har tillkommit och ett kriterium – problem på grund av lagbrytande beteende – har utgått p g a svårigheter att använda detta kriterium beroende på kulturella och juridiska skillnader mellan länder. WHO:s diagnossystem ICD (International Classification of Diseases, 10:de upplagan; WHO, 1992) använder tillsvidare diagnoserna skadligt bruk och beroende men förväntas ta fram kriterier som motsvarar dem i DSM-5.